Möte med hembygden

Möte med hembygden

Vårlandskap, vårförälskelse.
Allt finns nu som då.
Min ungdoms hembygd är sig lik
berget skiftar i solgatan,
sjön glittrar.
Skogens melodi går i dur
Själv går jag i tankar.
Var min barndoms stuga så liten och grå?
Var finns mina vänner svalorna
som bodde under ladugårdstaket?

Jag sätter mig på den stora stenen
Borta vid diket dansar tussilagon långdans
medan kvällens första mygga håller serenad

Varför sitter jag här?
Varför har jag sökt upp
den bygd jag en gång övergav?

Kanske för att känna ungdomsårens närhet
Kanske för att förvissa mig om naturens skönhet

Solen smyger sig ner bakom berget.
Jag vandrar sakta, sakta,
närmar mig Käringbäcksmyren,
vågar mig inte ut på de rullande tuvorna
går istället ner åt bäcken
ser de sista solstrålarna
försvinna bakom berget,
och undrar som i barndomsåren:
Vad finns bortom berget mer än solen?