lördag 31 juli 2010

Tankar

Vi tänker ibland
fast mest tanklösa tankar
Vi säger de ord
som passar oss bäst

Vi jäktar och stressar
vårt hjärta som bankar
det gömmer vi under
vår tillknäppta väst

Vi äter och frossar
bantar och lider
vi bor i ett land
där välfärden rår

Men ändå vi pratar
om dåliga tider
och tycker att vi
ingenting
ingenting får.

torsdag 29 juli 2010

Den dag vi möts

Den dag vi möts
det blir en dag i solen
dit köld och tårar aldrig når
Då blommar ren och hög
den äkta kaprifolen
och varsamt sina armar om oss slår

Då slår den sommar ut
som endast finns i paradiset
där evig kärlek alltid rår
och bort flyr skuggorna och vardagsdiset
och endast godhet återstår

Förstår du nu
att denna dag bör komma
så fort som möjligt - helst i dag
Förstår du nu
att varje liten blomma
som blommar då
bär solens varma anletsdrag.

Rosorna vid grinden

Rosorna vid grinden
den leende linden
visar vägen
till den varma källan.

onsdag 28 juli 2010

Här vid havet

Här vid havet klingar sången
hör hur havet ger och gör
oss med sommarvågen fången
utan att vi vet varför.

Kanske är det havets gåta
vi vill fånga i den våta
vågens sommarspröda ton
och när vågen återvänder
står vi här med knäppta händer
gripna av den stilla ron.

Vinden viskar - böljebruset
återkommer gång på gång
och från träden hör vi suset
deras vackra sommarsång
till oss alla som vill höra.

Ner i havet går nu solen
och det kvällas över byn
rofylld som den blå violen
lägger nu sig skymningsskyn
som ett täcke över marken
över gränderna och parken
och den ljuva rosens knopp
bidar tåligt på sin dager
för att sedan rosenfager
väcka oss till själ och kropp.

Blomstertid

Ännu en sommar tillsammans
ännu en blomstertid
med kvällar i ungdomlig yra
och dagar av solmättad vind
Ännu ett skratt tillsammans
ännu en liten tid
blommar den vackraste blomman
i änget bland ekar och lind.

tisdag 27 juli 2010

Somrar

Jag har sett somrar
från Ölandsbron,
från Lyckeby och Hästmahult,
från köket utan bröd
i frysen och med
gäster på trappan.
Jag har sett somrar
ila förbi utan att
stanna till -
utan att ta mig med.
Det var på 40-talet
då man neg för handlarn
och prosten och var
oanständig utan rosett.
cikorian för mig
endast var ett kaffesurrogat
och silkestrumporna
hölls uppe med
livstycke och fyra
strumpeband.
Jag ser årets sommar tona fram
ur vårvalvet
glänsande i daggdroppspärlor
medan spindeln
knypplar sitt nät
och cikorian - vid vägkanten -
lyser himmelsblå.

lördag 24 juli 2010

Visitkort

Ljuvligt blå som himlen
ser jag dig vid vägen under sol
- som ett tecken, ett visitkort
i naturens form -
glädje ryms i dina blommors blad
när du anförtror mig vindens
riktning, eller när du nickar åt
din kompis längre fram.
Så en dag då regnet aldrig
ville sluta, slöt du dina blommor
och försvann, ty du älskar solen
liksom jag.
Men idag när allt är hopp
och gräset grönare
finns du här i tusental,
ett mäktigt, starkt bevis
av skaparen
och konst av högsta klass
och här i dikesrenen
invid vägen
syns du mest
och bäst
cikoria.

Låt mig leva

Blåeld, vackra blomma
låna mig din färg,
låna mig din styrka
och din stora motståndskraft.
Ta mig med i sommardansen
över solvarm sommarhäll.
Låt mig leva som en blomma
om så blott en enda natt.

Blommor (och bin)

Sommardagen var ljuvlig
hallonen lyste röda, fullmogna.
Flickan plockade dem varsamt
staplade dem försiktigt medsols
i sin korg.
Fåglarna kvittrade.
Ett stilla lugn rådde.
Biet anlände.
Stjärnorna glimmade
hallonen flög ut i rymden.
Solen brände
bisticket brände
men flickan hyste ändå
inget agg till det lilla biet
ty hon visste
att det blott sökt
en blomma.

fredag 23 juli 2010

Lyckokort

Det växte upp
Som blomman ur en stängel
Det flög
Och barnet såg en ängel
Jag han ej ta det fatt
Det går så fort
Att dag blir natt
Det blåste bort
Mitt lyckokort

torsdag 22 juli 2010

Blommande hed

Har du sett en blommande hed
då har du sett något av det vackraste
ett öga kan se
Ett stycke inramad natur
en komposition
där varje blomma
är ett levande bevis
Där du och jag
känner oss hemma
Där stillhetens ro
inte oroar oss
utan för oss närmare varandra
Där himmel och hav möts
och svaret på frågan
kommer direkt från
hjärtat.

onsdag 21 juli 2010

Hon satt vid spisen

Hon satt vid spisen och
kardade ull,
lite svart, mycket vitt
blandades i de sträva
kardorna.
Hon hade ett stort kardförkläde på sig
för att skydda sin
klänning - den lila
med rankorna, som jag
tyckte så mycket om
Den nykardade ullen
låg mjuk och grå i travar
färdig för nästa procedur.
Hon kardade och spann
under mörka vinterkvällar,
stickade strumpor, vantar, tröjor, koftor.
O, dessa härliga hemstickade strumpor
som stack i knävecken
och mor i sin lilla lila
med rankorna!

En blomma

En blomma
mitt barn
är något man får
och ger
till glädje och tröst
någonting oerhört viktigt
i vår konstgjorda tid
något av naturen skapat
och förberett
format
danat
i olika mönster
och färger
förlösande som gryningsljuset
värmande som solen
En blomma
mitt barn
är du.

tisdag 20 juli 2010

Sommarkatt

Utan att ana sitt öde
höjer han svansen mot skyn
springer på kattfot bland blommor och barnen i sommarbyn.

Utan att äga en nyckel
står han vid någons dörr
och mottas med öppna armar
som hade han varit där förr.

Utan att be eller böna
får han på silverfat
ett skrovmål av kyckling
och lever i kolossalformat.

Utan att rata och välja
får han ett eget namn
och en familj som gärna vill kela
och hålla honom i famn.

Utan att dölja sin glädje
visar han öppet och glatt
vad ömhet och värme betyder
för en darrande rädd liten katt.

Utan att fatta beslutet
föds nu en sommarkatt
hos sommarfolket på landet
som gav sina barn en skatt.

Utan att se sig tillbaka
lämnar dom katten kvar
som avfall och annat bråte
och själva till staden far.

Utan att skriva adressen
hoppas jag orden når
det hjärtlösa folket som lämnat
en katt som mot döden går.