Min sommaräng

Vintervita sommaräng
hur är det fatt,
är täcket tungt
är dagen natt?

Var har du gömt
din gröna skrud,
jag ser blott vita fjun
som dansar om
som vårens brud.

Jag vill ej trampa
på dig nu,
ditt vita täcke
döljer ju
din blomsterprakt, din
sköna matta.

Jag står här stum
kan inte riktigt fatta
att du - min sommaräng
som lyste varm som solen,
ej doftar nu som då,
ej fägras av violen.

Men snart du åter vaknar
när vår och sommarvind
dig väcker då med prasslet
från björk o ask o lind.

Du vintervita sommaräng
hur är det fatt
blir täcket tungt
blir dagen länge natt?

Flyende år

Ett flyende år
en julros i vitt
finns i min tankegång

när jag sätter mig ner
i min ensamhetsvärld
för att lyssna på
helgklockans
klockrena klang

över land
över hav
under stjärnbeströdd
himmel.

Just nu

Som nobelpristagare
sitta de tysta
i väntan
flockvis, en och en
på kala grenar
i ett träd
som bar vita blommor
och doft av vår.

Borta är blommorna
mognaden och frukten
bladen som gav skydd
värme och svalka

Det röda fågelbordet
dinglar i blåsten
grenarna kan inget dölja
Naturens tavla är karg
Just nu
Och fåglarna väntar på mat.