Sommarkatt

Utan att ana sitt öde
höjer han svansen mot skyn
springer på kattfot bland blommor och barnen i sommarbyn.

Utan att äga en nyckel
står han vid någons dörr
och mottas med öppna armar
som hade han varit där förr.

Utan att be eller böna
får han på silverfat
ett skrovmål av kyckling
och lever i kolossalformat.

Utan att rata och välja
får han ett eget namn
och en familj som gärna vill kela
och hålla honom i famn.

Utan att dölja sin glädje
visar han öppet och glatt
vad ömhet och värme betyder
för en darrande rädd liten katt.

Utan att fatta beslutet
föds nu en sommarkatt
hos sommarfolket på landet
som gav sina barn en skatt.

Utan att se sig tillbaka
lämnar dom katten kvar
som avfall och annat bråte
och själva till staden far.

Utan att skriva adressen
hoppas jag orden når
det hjärtlösa folket som lämnat
en katt som mot döden går.